Jag vill ha min egen...sol!

Det märks verkligen att vintern kryper närmare. Det är sanslöst så mörkt och tungt det är att stiga upp på morgonen. Hela jag känns som tung, sömning blydocka (morgonpromenad har det inte blivit på sista tiden heller). Vissa av oss är känsliga för ljus eller rättare sagt bristen på den och jag har länge misstänkt att jag hör till den gruppen. Man kan bli alltifrån (morgon) trött, energilös, mer sötsugen och vissa bli riktigt deprimerade. För några år sedan köpte jag en ljusterapilampa som jag hade som skrivbordlampa på jobbet. Hade den riktad nära mot ansiktet första timmen. Förutom löjliga kommentarer om varför mitt arbetsrum såg ut som en futuristiskt fotoatelje så var det svårt att sitta blick still den där timmen man skulle sitta. Ljuset måste ju komma in i en viss mängd in i ögonen för att kunna påverka hormonerna som styr din vakenhet. Det blev också lite besvärligt om man fick besök. Bländade och kisande besökare hade liksom svårt att koncentrera sig på annat än att det var väldigt obehagligt ljust i mitt rum. Nu har jag plockat fram lampan igen. Men det är samma sak nu. Den kräver regelbundenhet för att den ska fungera. Funderar på att köpa en gryningslampa istället. Det är en väckarklocka som succesivt ökar på ljuset i en tillhörande lampa och vakenhetshormonerna ökar på succesivt. Som en soluppgång på somrarna när ialla fall jag vaknar tidigare och piggare. Hittade lite olika modeller på den här sidan. Kolla själva! >>